Träbröllop

Igår, den 28 juli, var det 5 år sedan jag och Martin gifte oss. Det är inte klokt egentligen. Man är förundrad över hur lång tid det är, samtidigt som man är förvånad över att det inte är mer än 5 år, eftersom det känns som att man har varit tillsammans i en hel livstid.

Vi träffades första gången redan i maj -98, men vi blev inte ett par förrens i slutet av mars -99. Vi förlovade oss efter något halvår, och sedan stod bröllopet 2001. Eftersom vi var så unga (21 och 22 år), trodde alla vi berättade det för att vi antingen var frikyrkliga eller väntade barn!
Precis som att man måste ha ett särskilt skäl till att ingå äktenskap, räcker det inte med att man älskar varandra och vill tillbringa resten av livet tillsammans? Folk är roliga ibland. =D

Det är tydligen träbröllop vi firar i år, vet inte vad det är meningen att man ska göra då. Ge varandra saker i trä kanske? *älskling, här får du en jättefin pinne som har vuxit i skogen*

Hur som helst, gårdagen firade vi bland annat med att inmundiga en lyxmiddag (som Martin svängde ihop), och diverse alkoholhaltiga drycker. Men nu är jag allmänt ensam, Martin åkte imorse iväg på en hemvärnskurs på Fårö och blir där i en vecka. Fast det är inte så farligt, jag har en del att göra här hemma. Ska ju få färdigt klänningen till Hannah's och Pers bröllop nästa lördag. Och när maken är borta kan man alltid passa på att göra sådant som han inte uppskattar, t ex ha maraton-DVD-kväll med Kvinnofängelset och Dusty Springfield. Och lyssna på Björk på högsta volym!

Dagens: "Gröna små äpplen" - Monica Zetterlund (tillägnad min underbare make)

Mer om möhippan

Nu finns både mina och Hannahs möhippefoton till beskådande på Per & Hannah's Flickr!
Kom på att vi borde ha tagit kort på den kärlekskranke kyparen! Hans sätt att torka av bordet på skulle jag vilja ha förevigat, för att inte tala om Evas min! Hannah och jag såg nog också ganska komiska ut när vi beskådade det hela. =D Situationen blev ännu mer absurd när vi inte förstod vad han sa, men vi misstänker att han gav Eva ett fördelaktigt pris. =P

Dagens låt: "Det finns ingen anledning att åka till Finspång" - Blå Häst (blev glatt överraskad när jag hörde den spelas på radion idag)

Möhippa!

Idag har vi haft möhippa för Hannah! Vi blev inte så många, med det gjorde inget, vi hade kul för minst 10 personer.
Vi har tagit en traditionsenlig fika på Ragnars café (där en fågel sket på Eva), samt köpt en väska till Hannahs stora samling (Per undrar om vi försöker få honom dränkt i alla väskor). Hannah köpte även en väska själv, men hon var kinkig med att det skulle vara "en RIKTIG tygkasse". Efter många om och men hittade vi en fin blåblommig en.

Vi har även ätit på kinaresturang, där kyparen limmade på Eva. Hon limmade dock inte tillbaka. Och när man äter lakritsglass är det bra om man försöker att inte smeta in den i hela ansiktet (eller hur Eva?) =P

Dagens sång: "Ska vi byta trosor med varann?"

Grodbilder

Grodorna är lite svåra att se, men jag har gjort en röd markering där det behövs. Annars tror jag att bilderna nästan talar för sig själva. (Inga djur dog eller skadades under fotosessionen) =P

De tre sista bilderna visar alltså hur Vikings groda smiter och tar sig genom till andra sidan av nätstängslet. För vidare information om händelsen, se föregående blogginlägg. =)

Dagens sång: "Små grodorna" - nynnad av mig själv.

Mer grodor... Och lite annat

Jag har fått tillbaka kameran nu, tyvärr var batterierna slut. Och inga har jag hemma heller. *morrar*
Men jag lyckades iallafall ta ett par foton igår på katterna. De hade varsin groda som de lekte med. Grannen hade vattenspridaren på, så grodorna var i farten trots värmen, annars brukar de små liven inte dyka upp förrens solen har gått ner. Jag vet inte hur fotona blev, men katterna såg extremt komiska ut när de for runt. Grodorna klarade sig bra båda två, den ena lyckades slinka undan genom ett litet hål i stängslet, och den andra gömde sig under en hög med gräs. =)

Annars har det inte hänt så mycket. Jag håller ju på att sy en klänning till Hannahs och Pers bröllop, och idag var det dags att få ihop alla delarna till yttertyget. Det gick bra, och såhär långt verkar klänningen bli snygg. Men det är mycket jobb kvar, fodret skall sys och passas ihop med yttertyget. Och sedan är det en dragkedja som ska sys fast. Tur att mamma hjälper mig, dragkedjor verkar otäcka att ha och göra med!

I förrgår hade kanal 5 någon sorts Supermankavalkad, jag och Martin såg alla tre filmerna. Jag har inte sett dem sedan jag var liten, så det var väldigt roligt att se. Jag vet inte hur många gånger jag och min kompis Annie såg de där filmerna, vi var helt frälsta i dem. Och nu när man ser dem i vuxen ålder häpnar man över hur dåliga effekter det var. Och storyn är ju helt kass, t ex programmerar skurken i 3:an om en vädersatellit så att kaffeskörden i Colombia blir förstörd av ett oväder. Hallååå, en vädersatellit styr inte vädret, den används för att observera det. Mkt komiskt! =D

Imorgon ska jag lägga ut lite bilder här, förutsatt att jag kommer ihåg att köpa batterier till kameran.

Dagens VIDEO: "Mockingbird" - Dusty Springfield, kompad av The Echoes. (Alltså; denna röst! Hur fasen lyckades hon?)

Kängor och ännu fler grodor.

Idag kom äntligen mina hett efterlängtade kängor! Nu känns det iofs inte som att det är väder för att gå in ett par Dr Martens, men jag kommer att behöva dem i höst. Dessutom är det alltid trevligt med nya skodon. Det enda som kan vara otrevligt är att gå in dem, de är ju så stela i början. Man får räkna med skoskav och blåmärken på vristerna i ett par veckor. Men när ett par Martens väl är ingångna, blir de som en del av foten.

Fjodors eskapader med grodorna fortsätter, i förrgår tog han in en när jag var ensam hemma. Han kom och lade den framför mig som ett bidrag till hushållet. Den var dock stendöd, så det var inte så mycket att göra. Jag ville ge den en hederlig begravning, men Martin kom hem och sa: "Äsch, det är ju bara att lägga den på granntomten.", och gjorde helt sonika så.
Några timmar senare tog Fjodor in en stor jäkel, som han lade under soffbordet. Den levde, men verkade chockad, så det var bara att släppa ut den utanför stängslet.

Nu kunde man ju tro att Fjodor har utrotat grodbeståndet vid våran uteplats, men icke. Idag tog han in en och lekte med den. När vi försökte få bort honom från grodan tog han upp den och sprang in under sängen. Men när han släppte ner grodan där hoppade den iväg, och Martin kunde fånga den i en burk och släppa ut det lilla livet. Nu har vi bestämt att katterna ska ha utegångsförbud om kvällarna (det är då grodorna kommer fram). Det låter kanske hårt mot en storjägare som Fjodor, men vi vill inte ta risken att en kväll hitta en halvdöd groda i sängen.

Nu är det klippt!

Idag har jag gjort det! Klippt av mitt långa hår! Det var jäkligt slitet, så det var verkligen på tiden. Nu har jag en frisyr liknande den som var med i pollen jag hade för ganska längesedan, den lättskötta Dustyfrisyren med flikar. Det gick inte riktigt att göra exakt samma som den Dusty hade, eftersom den troligtvis var ganska stylad, men den går helt i samma stil. Inte fullt lika långa slingor i nacke och på sidan.

Hon som klippte mig var helt lyrisk, hon sa att det var en frisyr som var rolig att klippa. Dessutom fick hon ju verkligen gå loss på håret, med uttunningskniv och grejer, och sådant brukar ju frisörskor gilla.
Tyvärr är våran kamera utlånad, så jag kan inte lägga upp några bilder på hur jag ser ut, men jag ska lägga ut så fort jag kan.

Dagens låt: "Am I the same girl" - Dusty Springfield

Fjodors groda

I söndags hände följande:

Det var sent, jag låg och läste i sängen och hade det allmänt mysigt då Martin kommer in och säger "Du vet, Fjodor lilla grodkompis...? Han har tagit in honom i vardagsrummet och försöker äta upp honom!"
Följdaktligen rusade jag upp och flaxade nervöst omkring i sovrummet, skanderandes "Vi måste göra någonting!". Jag blev alldeles nojig och vågade inte gå in i vardagsrummet, kände att jag inte skulle klara av synen av Fjodor smaskandes på en groda (jag är fånig, jag veeet).

Martin däremot, gick som en äkta karlakarl resolut in till Fjodor och beordrade honom att släppa grodan. Fjodor, som satt och morrade åt den mycket intresserade Viking, hade ingen som helst tanke på att ge upp så lätt. Förbi mig i sovrummet springer först Fjodor, med grodan i munnen, sedan Viking, med lysten min. Efter kommer maken ropandes: "Men SLÄPP GRODAN!"

Fjodor förskansade sig under köksbordet tillsammans med Viking, och släppte inte grodan förrens Martin sjasade bort honom med ett papper(!) Vi var tvungna att spruta vatten på kissarna för att få ut dem ur köket, de tittade väldigt hungrigt på den lille grodstackaren. Vid det här laget hade jag lugnat ner mig, och vi såg att grodan levde och inte hade några synliga skador. Men den var helt paralyserad.

Martin släppte ner den på andra sidan nätstaketet som omger våran uteplats, och på morgonen var den borta. Det kan ju ha varit en fågel som tog den, men jag hoppas att den kvicknade till och skuttade iväg utan alltför allvarliga men. Fjodor verkade lite besviken, men han kom snabbt över det. Inte trodde vi att han var en sådan storjägare! På lövgrodor dessutom, de är tydligen utrotningshotade. Och jag i min dumma enfald har hela våren trott att Fjodor och grodan hade utvecklat något sorts samförstånd, att de var vänner på något djupare plan. Och så försöker Fjodor käka upp honom! Ja, se katter...

I'm back!

Oj, upptäckte att jag inte har bloggat på över en månad! Men det är väl det som är så bra med att blogga, man kan göra det hur ofta eller sällan man vill.

Vi har varit uppe i norrland ett par veckor, hos Martins föräldrar. Det var väldigt trevligt. Jag tror att jag mår bra av att komma iväg och få lite ombyte av miljö. Martins syster Karin har fyllt 25, så på midsommarafton hade vi en överaskningsfest för henne. Hon visste inte alls om att vi skulle komma upp, så när hon två dagar innan midsommar kom hem till sina föräldrar och hittade oss där, fick hon en riktig chock. Men en positiv sådan, hon blev t o m så glad att hon började gråta!

Det var skönt att vara däruppe, solen går ju aldrig riktigt ner om nätterna. Den hänger precis under horisonten när det är som mörkast, så det blir ett vackert mjukt ljus som gör att björkstammarna nästan lyser.

Jag lekte mycket med Karins son Malcolm, han är fyra år gammal och lekarna kan bli hysteriskt komiska. Bl a firade han och jag bröllop, under namnen Tarzan och Jane, med Karin som präst. Det var dock svårt för prästen att göra sig hörd, eftersom Tarzan bara vrålade och slog sig för bröstet hela tiden.
Vi lekte också Robin Hood, Malcolm bestämde att han skulle vara Robin, jag Marion och Karin fick vara Sir Väs! Men de flesta av lekarna gick ut på att jag och Malcolm gifte oss eller skrev kärleksbrev till varandra. =)

Det var härligt att få träffa min lilla voffe Selma igen också, hon är lika gosig som hon alltid har varit. Men hon har blivit hemskt muskulös och stark, och hon drog en del i kopplet eftersom hon snart ska löpa. Jag fick lägga kopplet bakom ryggen för att hon inte skulle dra omkull mig!

Dagens låt: Summer of '81 - The Violators