Innan fick jag gå igenom varje kartong, men det var jättekul! Jag gick verkligen i barndom när jag packade upp dockor med tillbehör, leksaksbilar, gosedjur med mera.
Höjdpunkten var nog när jag hittade 4 versioner av min älskade docka Lisa. Jag har genom hela min barndom haft samma sorts docka, när en blev utsliten fick min mina föräldrar leta över hela stan efter en likadan. Jag kunde inte somna om jag inte hade Lisa i famnen. Pappa började kalla henne för Lisa Minelli (efter skådespelerskan), och det tyckte jag var ett jättefint namn. Hade ju ingen aning om vem Liza Minelli var (och tur var väl det, annars hade jag väl fått men för livet).

Den sista dockan på bilden fick jag i vuxen ålder, det var min syster med familj som gav mig den i födelsedagspresent. Men nu för tiden får Lisa nöja sig med att vara på nattygsbordet. Tydligen hade Martin en likadan docka när han var liten, men han kallade den (av någon anledning) "Präst"!