Oh, what a night...

Såhär trött har jag inte varit på länge, men jäklar, vad roligt jag har haft det. Konserten igår var väldigt bra, han var över förväntan! Man kände sig förflyttad till en dammig vägkant utanför New Orleans nån gång på 30-talet, det var verkligen känsla i det.
Men det bästa var nog när han blev presenterad som Tjoff (något sorts uttal av namnet "Geoff" alltså), jag trodde att jag skulle dö! Jag vågade inte så mycket som titta på Eva, för hade jag gjort det hade jag fått ett skrattanfall som inte hade gått över i första taget. Som tur var lyckades jag på något vis lugna ner mig.

Vidare så fick vi för oss att jogga igenom Stureplan klockan elva på kvällen, och Nina fick en engelsman att skratta genom att på svenska förklara hur man fixar samma frisyr som Ann Vibble. Jag gjorde tydligen ännu en rolig min när jag skulle äta Dumleglass, och Eva var allmänt förvirrad efter att ha pratat med Tjoff.

Hemma hos Eva tittade vi på Dustys konsert i Royal Albert Hall, och jag måste verkligen säga att jag är lyckligt lottad som har sådana vänner som inser hur underbar Dusty var. Både Eva och Nina tycker att den DVD:n är så bra att de vill köpa den själva! =)

Vi tittade även på Prisoner In Consert, och jag garvade mig som vanligt helt fördärvad åt cowboy-Patsy! Jag har faktiskt ont i magen för att jag har skrattat så mycket. Men bussen hem var inte rolig. Visserligen fick jag två säten för mig själv, men det är inte roligt att sitta på en varm buss i över tre timmar, särskilt inte om man har varit vaken hela natten.

När jag kom hem var det bara att duscha och äta och åka iväg igen. På konfirmation. Jag kan säga som så, att det var rent plågsamt att sitta med grav sömnbrist i en kyrkbänk och höra på ett konfirmationsförhör.
Och nu är jag så trött att jag inte vet vad jag heter, men av någon outgrundlig anledning sitter jag här framför datorn istället för att ligga i min sköna säng. Ibland förstår man sig verkligen inte på sig själv.

Dagens: "The Look Of Love" - Dusty live i Royal Albert Hall (fullkomligt underbart att se hur hon bryter ihop av skratt mitt i denna låt, jag förstår PRECIS hur hon kände sig)