På begäran

Idag fick jag hem min efterlängtade affisch. Det är ursprungligen en helsideannons i en tidning från 1968!

Bilden är tagen av säljaren, själv skulle jag nog ha tagit mig tid att ta ett mer välkomponerat foto. Men orka ta fram kameran =P.

Dagens låt: You Don't Have To Say You Love Me - Dusty Springfield (vet inte HUR många gånger jag lyssnat på denna låt genom åren, tror aldrig någonsin att jag kommer att tröttna på den).

Det var alldeles för länge sedan...

...jag skrev i bloggen, precis som Nina har påpekat (det värmer att veta att man är saknad på bloggfronten). Livet går framåt här, jag började på min nya praktikplats i måndags! Jag ska, precis som förra året, vara fröken i en förskoleklass. Det verkar än så länge väldigt bra, en något mindre grupp 6-åringar, mindre arbetslag och närmare hemifrån. Skolan ligger bara knappa 10 minuters promenad härifrån, vilket är bra med tanke på hur morgontrött jag är =).
Pedagogiken verkar intressant, det är mycket inrikting på skapande, och att lära genom lek. Det passar bra med min egen övertygelse, tycker inte att man ska betunga 6-åringar med rent skolarbete, det kommer de ha nog av i 9 år framåt ändå. Det viktigaste är att de får bekanta sig med skolrutinerna.

Saker som annars har hänt: Besök av svärmor (inte så hemskt som det kan låta =P), införskaffande av lite nya Dustysaker (två album samt en plansch från -68) och att Sigyn numera är medlem av KFFK's styrelse (för de som inte redan visste: KFFK = Kvinnofängelset fanklubb).

Men det mesta är bra just nu, känns trevligt att det är ljust längre om dagarna. Hörde koltrasten sjunga idag, då blev jag glad. Och till och med jag tycker att det känns skönt att snön smälter bort, det enda jobbiga är att jag blir blöt om fötterna. Mina Dr Martens sjunger på sista versen, det är en tre cm lång spricka i dem. Frågan är bara om nästa par skall bli svarta eller röda?

Nu skulle jag ju ha haft stor nytta av att veta hur man lägger in polls i bloggen...

Jodå...

För tillfället mår jag faktiskt någorlunda. Mitt mående är lite skört, men jag kan iallafall ta mig för saker, och framför allt skratta (på ett normalt sätt).
Jag hoppas att det håller i sig och att det blir stabilare. Det har varit en jobbig vecka, den värsta på länge nu, men det beror på att jag byter medicin.
Eller snarare på att jag trappar ner på den medicin jag ätit , tydligen är det vanligt att man mår väldigt dåligt när man ska sluta med den.
Men jag kommer nog igen, det brukar jag göra.

Fråga utan svar

Varför, varför, VARFÖR........fungerar min hjärna inte som den skall?
Vet ju alltför väl att det är substanserna det hänger på. De som sysslar med signalerna... Man kan ju undra varför de inte gör sitt jobb... Är de lata? Har de personliga problem? Eller är arbetssituationen ohållbar, så att signalsubstanserna helt enkelt gått in i väggen? Eller så har de helt enkelt hittat en mer förmånlig hjärna att jobba i... Vem vet?

Men man tycker ju ändå att det inte vore för mycket begärt att vilja ha ett fungerande liv.

80-talsminnen

På begäran av Eva kommer här ett blogginlägg tillägnat nostalgiprgogrammen "Listan" och "Videograttis". Vi kom av någon anledning att börja prata om dessa 80-talsprogram, det är ju sådan nostalgi över dem.
"Listan" leddes ju av Annika Jankell, och jag minns att jag tyckte att hon var så cool. På den tiden (slutet av 80-talet) var det inte ofta man fick se musikvideos, om man inte hörde till de lyckligt lottade, vars föräldrar hade parabol. Jag kommer särskilt ihåg premiären av videon till "Jag mår illa" med Magnus Uggla. Den utspelas ju på en sunkig allmän toalett, och i slutet rusar han in i ett bås och spyr rakt mot kameran, som befinner sig i toalettstolen. Oerhört äckligt, tyckte jag och alla andra i skolan, videon var ju samtalsämne i flera veckor efteråt.

"Videograttis" var väl ännu tidigare, minns att Anneli och Micke (mina storasyskon) skickade in när jag fyllde år. Tror att det var -86 eller -87. Videon som önskades var "Never ending story" med Limahl. Tyvärr kom inte mitt namn med, men de visade videon. Var väl ganska många som önskade just den. Men jag blev inte ledsen för det, jag var helt nöjd med att få se min stora favoritlåt (som sagt, man var ju inte bortskämd med musik på TV).
Jag kommer fortfarande ihåg hur rolig jag tyckte att en av jinglarna var, en fult tecknad gubbe som sa "Mycket ska man höra innan öronen trillar av", varpå hans öron lossnade och föll. ¨ Mycket underhållande.

"Never ending story" var ju förövrigt ledmotivet till filmen med samma namn, det var min favoritfilm länge. Fast oj, vad jag grät när hästen dog!
Det hemska var att när jag såg den några år senare upptäckte jag att den var otroligt fult dubbad. Det var ju absolut inget man tänkte på när man var så liten. Det värsta måste vara när prinsessan skriker "SNÄLLA!!!" och man bara alltför tydligt ser att hon ropar "PLEASE!!!"
Tyvärr har min VHS med filmen kommit bort, det är synd. Hittade uppföljaren på video för ett par år sedan, och köpte den för att ha när mina systerdöttrar sov över. Den var riktigt gräslig, och ännu värre dubbad än den första.

Ack ja, vilken nostalgi...

Dagens: "Total eclipse of the heart"- Bonnie Tyler (såg den på VH1 idag, vilka minnen!)

Telefon + eye liner = panda?

Idag har det verkligen varit berg-och-dalbana vad det gäller mitt humör. Jag har gått från att vara helt normal till deprimerat apatiskt tillstånd, till ett ganska bra humör. Jag hänger nästan inte med själv i svängningarna.
Kvällen bjöd på ett mycket underhållande telefonsamtal med Eva och Hannah, och det gjorde nog mycket till att höja mitt mående. Önskar bara att Ninisen hade kunnat vara med.

Detta telefonsamtal, i kombination med en kanske alltför flitig användning av eye-liner, har resulterat i att jag just nu ser ut som en yrvaken panda. Telefonsamtalets skuld i det hela beror på att jag skrattade så att tårarna började rinna, och när jag skulle torka dem lyckades jag bara smeta ut allt totalt. Den flitiga mängden eye-liner berodde på att jag råkade måla lite utanför när jag sminkade mig imorse. Jag orkade inte ta bort det och börja om, så jag målade tjockare eye-liner än vanligt, tänkte att om Dusty & co kunde, så kan väl jag (nu snackar vi alltså SVARTA ögon).

Men man ska nog ha stora blänkande rådjursögon för att den typen av make up ska vara snygg. Tror att jag ska hålla mig till en mer moderat användning av ögonmake-up, jag såg nog mest underlig ut. Och just nu ser jag jäkligt underlig ut. Tror att jag ska gå och vaska av ansiktet och sedan sova, annars kommer jag sitta och skriva ännu mer i kategorin "intresseklubben antecknar". *rolling my black eyes*


Dagens: "Come a little bit closer" - Jay & The Americans

Omdaning

Vi har möblerat om i vardagsrummet. Det är fantastiskt vad mycket saker man kan knö in i ett rum om man bara lägger manken till.
Vi har t o m lyckats göra två rum i ett. Vardagsrummet har delats av och blivit ett "bibliotek" i engelsk/kolonial/club-inspirerad stil, och ett TV-rum i 50/60-talsstil. Det hela fixades med några av våra otaliga bokhyllor, ett 50-talsmönstrat tyg att sätta på baksidorna, och ett bambudraperi. Plus ett jäkla släpande och bärande på möbler.

Vi har ju redan ganska mycket möbler, men så klart måste vi ständigt samla på oss mer. *roll eyes*
När vi var på en second hand-butik, letandes en stringhylla, upptäckte vi en fullkomligt underbar soffgrupp. En tresits-soffa och två fåtöljer i vad vi tror är 30/40-talsstil, med en vackert ornamenterad list nertill. Eftersom det inalles kostade 600 kr (ett rent löjligt pris) slog vi till. De står nu i "biblioteket" *snörper högfärdigt på munnen*.

Resultatet av våran gemensamma möda blev snyggt, och det kommer att bli ännu snyggare när vi får till de där små detaljerna som gör det lilla extra. Bilder av interiören utlovas när projektet är färdigt.


Dagens: "Walk away Renee" - Left Bank

Dusty...

16 april 1939 - 2 mars 1999